Ett hinder för den nödvändiga utbyggnaden är inställningen hos de som bor nära ett vindkraftsprojekt. En återkommande farhåga är att man tror att vindkraftveket kommer låta för mycket. Men redan i dag finns lösningar som ger tysta vindkraftverk. Flera företag håller på att utveckla denna teknik, bland annat Klimatteknik AB. Enligt en opnionsundersökning* stiftelsen Välj Vindkraft låtit göra är 89 procent av svenskarna positiva till vindkraftverk i närområdet förutsatt att det är tyst. Energimyndighetens ambitiösa mål är 30 TWh till 2020. Avgörande för att det ska bli verklighet är den folkliga förankringen. I dag möter nya satsningar på vindkraftverk ofta protester från boende i närområdet. Det kan i värsta fall leda till att ett det tar närmare tio år för ett vindkraftsprojekt att bli verklighet. Ett vanligt argument hos de som överklagar är att vindkraftverken låter för mycket. I detta sammanhang är tyst vindkraft ett viktigt alternativ.

Företaget Klimatteknik är ett av många som har jobbat med att få fram tysta vindkraftverk. Det handlar om nya tekniker som ännu inte har prövats fullt ut. Samtidigt pågår forskning för att förbättra kapaciteten. Så här beskriver Klimatteknik själva sin produkt: "VVKV har flera unika egenskaper som gör dom till mycket attraktiva alternativ för mindre privata vindkraftverk och för mindre vindkraftverkparker med minimal miljöpåverkan. Den patentskyddade tekniken i våra VVKV spänner över allt från avancerad aerodynamik, redundanta diversifierade säkerhetssystem till Maximum Power Point Tracking (MPPT) i våra växelriktare." Ett annat företag som jobbar med tysta vindkraftverk är Windon AB. De producerar och levererar småskaliga vindkraftverk från 2 till 20kw. Så här beskriver de själva sina produkter: Alla våra vindkraftverk är och levereras med 1 eller 3-fas omformare beroende på sorlek, en lösning som garanterat levererar en bra och störningsfri el. En stor fördel är att slippa växellåda som både tar kraft och skapar yttligare en förslitningdetalj som kan strula. Värt att notera är också att vår generator är borstlös och innehåller mycket få förslitningsdetaljer. Samtliga verk har derektdriven rotor och därmed ett mycket lågt varvtal och ett lågt slitage på rörliga delar som lager, vilket ger dig en bättre totalekonomi och ett mer bekymmersfritt ägande Vi på Windon förstår att människor ska leva och trivas i närheten av våra vindkraftverk. Därför ägnas extra stor uppmärksamhet åt att din vindkraftinstallation ska se estetiskt tilltalande ut och smälta in naturligt i landskapsbilden. Att minimera ljud som verken producerar är också en viktig del i vårt arbete. Inget av våra verk låter mer än ett normalt samtal - oavsett var du står i förhållande till verket! All el som ditt Windon-vindkraftverk producerar är skattefritt, dvs. du får använda den i ditt hushåll utan några ytterligare kostnader. Det gör att ditt vindkraftverk är betalt på mellan 7-12 år med dagens elpriser (som ökar hela tiden). Vi är övertygade om att ditt vindkraftverk från Windon kommer att bli en av ditt livs bästa investeringar!

I tio år har SOM-institutet vid Göteborgs universitet frågat svenskarna om deras inställning till olika energikällor. Den 12 mars i år presenterades 2008 års mätning av professor Sören Holmberg på Energitinget på Stockholmsmässan. Vindkraften är den mest populära energikällan bland svenskarna. Rekordhöga 80 procent tycker att man ska satsa mer på vindkraft, jämfört med 19 procent som vill se mer kärnkraft. Det visar en ny opinionsmätning. Den största förändringen jämfört med tidigare gäller biobränslen. På ett år har stödet för en ökad satsning på denna energikälla minskat från 55 till 39 procent. Kanske kan det vara debatten kring etanolet som ligger bakom svängningen. Av de fyra energislagen vind, vatten, biobränsle och kärnkraft har vinden konsekvent haft det största opinionsstödet sedan mätningarna började. Vid den senaste var det hela 80 procent av svenskarna som vill se mer vindsnurror i naturen, bara 3 procent vill se färre eller inga alls. Den typiska vindkraftsförespråkaren är en högutbildad medelålders kvinna som röstar på Centerpartiet och är bosatt på landsbygden. Om man ser till partisympatier är det bara bland Sverigedemokraterna som stödet för en ökad satsning når så lågt som till 68 procent.

Stiftelsen Välj Vindkraft grundades våren 2009. Vår ambition är att öka intresset hos svenska hushåll för vindkraft. En expansion av den delägda vindkraften är en förutsättning för att nå målet om 30 TWH till 2020. Ett hot mot expansionen är uttagsskatten på vindkraftskooperativen, den så kallade görna straffskatten. Blir den verklighet försvinner ett viktigt incitament att investera i vindkraft. Ett starkt engagemang i klimatfrågan är inte tillräckligt. Andelsägare behöver även vara förvissade om att deras investering ger dem ett stabilt och lågt elpris. Ett av våra mål är att regeringen ändrar gällande skattelagstiftning och slopar den gröna straffskatten. Det målet delar vi med flera systerorganisationer runtom i landet. Stiftelsen Välj Vindkraft vill också öka kunskapen hos svenska folket om vindkraften som energikälla. De konflikter som ofta uppstår när nya verk ska byggas försenar den nödvändiga energiomställningen. Varje vindkraftverk minskar koldioxidutsläppen med 5 000 ton per år. Det är lika mycket som om 3800 bilister skulle börja promenera istället. Stiftelsen är partipolitiskt obunden och har medlemmar över hela landet.

Den lag som Skatteverket lutar sig mot har varit totalt okänd för både kooperativ och taxeringsintendenter. Den upptäcktes när en revisionsbyrå hörde av sig till Skatteverket med en fråga om hur ett vindkraftskooperativ ska beskattas. Inkomstskattelagen gäller alla kooperativa föreningar, inte bara vindkraftskooperativ. Den går ut på att varor och tjänster som medlemmarna får till ett pris som understiger marknadsvärdet, ska beskattas hos föreningen upp till marknadsvärdet. Tidigare har ekonomiska föreningar haft avdragsrätt för hela rabatten. Men 1999 kom en lagändring, som innebär att avdragsrätten begränsas. Även om det är föreningen som beskattas drabbar det medlemmarna i form av sämre förtjänster.

Bygglov söks från kommunen och behövs för vindkraftverk med en effekt på minst 125 kW. Bygglov krävs även för hobbyverk med en rotordiameter som är större än 2 m, om verket sitter på byggnad eller om verket är högre än avståndet till tomtgränsen. Bygglov regleras i Plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun har lokala riktlinjer och blanketter för hur bygglov ska sökas, fråga din kommun om råd.

Sammanfattning: I detta arbete analyseras den förväntade lönsamheten i landsbaserade vindkraftverk. Lönsamheten beräknades utifrån ett vindkraftprojekt i Vartofta, Falköping. Datainsamlingen koncentreras därför till detta projekt, som i arbetet kallas för projektet Näs. I projektet Näs planeras det att uppföra tre stycken vindkraftverk med vardera en effekt på 2 MWh. Dessa vindkraftsanläggningar är mycket kapitalintensiva investeringar med en lång och oviss återbetalningstid. Detta resonemang gäller för alla vindkraftverk, och därmed är behovet av att analysera den förväntade lönsamheten stor.

Huvudsyftet med arbetet är att bestämma den förväntade lönsamheten inom landsbaserade vindkraftverk. Vidare syfte är att utveckla en modell som lätt kan räkna fram den förväntade lönsamheten i vindkraftsinvesteringar. Denna modell ska vara applicerbar på alla vindkraftsinvesteringar som genomförs på land. Detta möjliggörs genom att analysera ett pågående projekt.

Osäkerhet beaktas i arbetet genom att experter inom området ger uttryck för sina personliga förväntningar över ett antal variabler som ingår i investeringskalkylen. Dessa personliga förväntningar tar i arbetet formen av sannolikhetsfördelningar. Osäkerheten i investeringen tas fram genom sannolikhetsfördelningar som speglar variabelns framtida förväntade värde. Genom att estimera osäkerheten beskrivs förändringen av den osäkerhet som finns under vindkraftverkets livslängd. De osäkra variablerna i arbetet är elpriset 2008,elpriset 2017, elpriset 2023, elpriset 2027, elanslutningskostnaden samt vindens variation. Den förväntade lönsamheten har jag valt att ta fram genom Monte Carlo simulering. I Monte Carlo simulering tillåts de olika ingångsvariablerna variera efter de framtagna sannolikhetsfördelningarna. Denna simuleringsprocess leder fram till ett förväntad nettonuvärde över vindkraftsinvesteringen.

I arbetet framgår det att det är lönsamt att investera i vindkraft när avkastningskravet ligger mellan sex och sju procent. Detta trots att det finns stora kostnaddrivare i kalkylen. Dessa kostnaddrivare tros dock minska med tiden, eftersom utvecklingen av vindkraft annars hämmas. Vidare är investering lönsam trots att det finns en osäkerhet förknippad med den förväntade intäkten. Grundstommen i ett lönsamt vindkraftprojekt är att vindkraftverket producerar tillräckligt med el, men också att elpriset på marknaden är tillräckligt högt. Resultatet visar också vilka variabler som har den största effekten på lönsamheten, detta i en känslighetsanalys. Variablerna som visade sig ha den största effekten var elpriset 2008 och elpriset 2017.

En grundförutsättning för god ekonomi i en vindkraftetablering är att det blåser tillräckligt mycket på den aktuella lokaliseringsplatsen. Kraven på detaljeringsgrad och noggrannhet hos det vindunderlag behövs beror på projektstorlek (verksstorlek, antal verk etc) och utbyggnadsfas. För ett enstaka mindre verk, som ska försörja exempelvis en villa med el, kan det räcka med en grov uppskattning av medelvindhastigheten. Vid de flesta etableringar av större vindkraftverk är det däremot rimligt att göra en detaljerad lokal vindvärdering, dvs en detaljerad beräkning av vindhastighet, energiinnehåll och energiproduktion. Bedömning av medelvindhastighet

En grov uppskattning av medelvindhastigheten på en plats kan erhållas från vindkartor över Sverige, som presenteras på Energimyndighetens hemsida och framställts av Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Dessa kartor visar medelvindhastigheten på några olika höjder. Om man är intresserad av en specifik plats är osäkerheten dock relativt stor i denna kartläggning eftersom den baserar sig på ett beräknat värde per kilometer. Användbarheten av dessa kartor för bedömning av lokal medelvindhastighet på låga navhöjder (små vindkraftverk) är också begränsad eftersom beräkningshöjderna är höga.

Medelvindhastigheten är kraftigt beroende av lokala terrängförhållanden (topografi och råhet) och den ökar med höjden. En mera detaljerad bedömning av normal medelvindhastighet på aktuell lokaliseringsplats och aktuell navhöjd kan utföras av SMHI. Bedömningen grundas på vinduppgifter från befintliga väderstationer samt mångårig erfarenhet av detaljerade vindenergiberäkningar i olika delar av Sverige. Resultatet av bedömningen redovisas i en kort text.

Beräkning av vindenergi (Lokal vindvärdering)

För att kunna göra en god ekonomisk kalkyl av (bedöma de ekonomiska förutsättningarna för) en vindkraftetablering behövs ett lokalt vindunderlag som innehåller uppgift om energiinnehåll och energiproduktion för ett medelår. Sådana uppgifter får man svar på i en lokal vindvärdering, som är en detaljerad vindenergiberäkning för en specificerad plats. SMHI utför på uppdrag sådana lokala vindvärderingar. Det slutliga resultatet av en sådan ger förutom ren vindstatistik även en prognos på energiproduktion under ett medelår för olika verkstyper och navhöjder.

Resultatet av en vindenergiberäkning är beroende av vilken beräkningsperiod som används. Våra vindenergiberäkningar baseras i allmänhet på en minst 10 år lång tidsperiod från mitten av 1990-talet. Tidsvariationerna i vindens energiinnehåll är stora. Medelenergiinnehållet mellan olika 10-årsperioder kan ibland avvika med mer än 20 %. Mellan individuella år är det inte ovanligt med variationer på 30 %. Därför redovisas i en vindvärdering också uppgift om beräkningsperiodens medelenergiinnehåll i ett längre tidsperspektiv. En Lokal vindvärdering levereras normalt inom 2-3 veckor efter beställning.